Re.

Det är en stor tillfredsställelse att återupptäcka gamla favoriter. Den här kom till mig igår efter säkert fem års frånvaro. Gitarrgrejset i början!

Vår.

Denna kväll den 21 april stod jag i köket och plockade fram ett paket micropopcorn.  Jag tittade inte ens ut genom fönstret när jag konstaterade: "Vad ljust det är!"

Och jag har hört flera säga på sistone att: Det är en fin tid nu.

Det är det. Det är en fin tid nu.

Uppsåt.

Häromdagen tog vi återkommande under morgonen upp ämnet om vem som ska lägga pinnen på varubandet. Ska den som precis lagt upp sina varor vara hjälpsam och lägga dit varupinnen eller ska den efterföljande i kön få ombesörja detta själv. Jag intog ställningen att jag brottades mellan de två alternativen. Jag vill vara artig, men när jag är det och den bakom börjar lägga upp sina varor blir jag obekvämt inklämd mellan den som håller på att betala och den bakom.

Allvarligt talat.
Allvarligt talat?
Allvarligt talat!

Å andra sidan, vad är det för fel att vara lättsam, sorgfri, uppåt, solig och pigg?

Nej, sådana stämningar och tilltal bör också finnas tillhands. Men jag ska säga dig vad problemet var.

Enda anledningen till att jag introducerade ämnet var för att en annan radiostation hade fått mycket lyssnarrespons när dom pratade om det.

Det var bara det.