Julnöt.

Hur många ord går det att få ut av FORMULERINGSKONSTEN?

Ludwig.

"[E]n förhärdad, asketisk rationalitet, som fann sin djupaste näring i en blå låga av återhållen andlighet djupt inne i en ingenjörsmässigt konstruerad språkbur."

Skrev DN om Tvivlet häromdagen?

Nej, det var filosofiprofessorn Hans Ruin som recenserade en nyöversättning av Wittgensteins "Tractatus logico-philosophicus".

Svårt det där med rationalitet och andlighet. Förnuft och känsla. Vem är egentligen rationell? Och utifrån vilka förutsättningar? Vad är målet?

Intressant det Ruin skriver om hur Tractatus gavs ut. Texten refuserades tydligen flera gånger i Tyskland, men när logik-giganten Bertrand Russell erbjöd sig att skriva ett förord gick det bättre. Och sedan, när det blev dags för utgivning i England, då ändrades titeln från "Logisk-filosofisk avhandling" till "Tractatus Logico-philosophicus".

Den latinska titeln såg väl mer lärd ut och Russell gav förstås tyngd till det hela, men texten var samma gamla som tidigare refuserats. Så den ingenjörmässigt konstruerade språkburen var ändå beroende av två faktorer som direkt talar till känslan och inte förnuftet för att bli utgiven.

Men det var ju rationellt gjort av förläggarna. Boken spreds och, som Ruin skriver, "en av nittonhundratalets mest egenartade karriärer" anträddes.

Rationalitet och andlighet. Förnuft och känsla. Allt blandas när verklighetsuppfattningen ska kokas ihop i våra hjärnor. Andra ord som kommer till mig: Tolkningsföreträde, makt och språkets otillräcklighet.

Äh, jag vet inte.

Summa.

Socialt accepterad.
Politiskt deprimerad.

Bestyr.

Medan jag borstade tänderna gick jag in i det mörka sovrummet, längst in i bortre hörnet, för att där tända sänglampan. Tanken: "Så att den är tänd när jag ska gå och lägga mig."

Uppväger denna oroande ålderskrämpa med att ställa klockan på endast tre minuter tidigare för att jag imorgon bitti ska duscha och raka mig.

Bekräftelse.

"Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad."

Jag har inte läst Doktor Glas, men citatet poppar fram då och då. En skala med "precis så är det"-känsla. Fortsättningen:

"Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst."

Nyhet.

Ett knäckebröd som smakar lite fisk.
Inte så tokigt.

Relationer.

"ibland kommer jag på att just det, tvivlet är ju en blogg ju. och så får jag läsa alla inlägg sen senast jag kom på det.  läste gamla inlägg från bloggens begynnelse också. det är fint tempo i den och fin blandning av ämnen. L hade kommenterat nåt inlägg. och jag tänkte lite om livet som pågår i sin egen takt, och att folk följs åt genom tiden. att det är fint på nåt sätt."

Vi tar det i den takt det kommer.
Tid. Tempo. Liv. Tviv. El.

En gammal metafor för livet tittar fram: Dansen.

Vi följs åt. Tid betyder tempo, tempo betyder tid. Vi följs åt genom tiden.

Ibland i takt.

Låt oss fortsätta dansen.

Robotmöte.

Är på apoteket.se och skriver in "förbandslåda" i sökfältet. Får ingen träff utan istället frågan "Menade du förvandlas?"

Men idioter! Tror ni att det är större chans att jag söker efter ordet "förvandlas" än efter en "förbandslåda" när jag är hos Apoteket!?

Sedan frågar apoteket.se "Menade du våtservett?" när jag sökt efter "vårservett".  Då får jag ge dom en poäng.

Tvivlet - Apoteket 1-1.

Myndighetsutövning.

Persiens persienner.
En persienn i Persien.
Personlig persienn i Persien en pärs.
Personlig persienn i Persien en pärs igen.
Pers persienn en pärs i Persien.
Pers personliga persienn en pärs igen i Persien.

Men varför skulle en persienn vara en pärs?
Kanske jobbig att sätta upp?
Eller att den var personlig på ett sätt som lagen, myndigheterna och/eller den dominerande religionen inte tolererade. Han ombads att ta ner den och gjorde det, men tänkte "vad är det här för vrickat samhälle som inte låter mig ha vilken sorts persienn jag vill?" Så han trotsade allt och alla och då blev Pers personliga persienn en pärs i Persien igen.

Yeah!
Rebell-Per!
Persiennrebellen Per!
Per - Persiennrebell i Persien.

Ok då, sa den persiska myndigheten, du får ha en (1) personlig persienn. Och när Per fick det följde andra efter, så förordningen fick lyda:

Högst en personlig persienn per persisk person.

Påminnelse.

 
 I’m sorry, but I don’t want to be an emperor. That’s not my business. I don’t want to rule or conquer anyone. I should like to help everyone - if possible - Jew, Gentile - black man - white. We all want to help one another. Human beings are like that. We want to live by each other’s happiness - not by each other’s misery. We don’t want to hate and despise one another. In this world there is room for everyone. And the good earth is rich and can provide for everyone. The way of life can be free and beautiful, but we have lost the way.

Greed has poisoned men’s souls, has barricaded the world with hate, has goose-stepped us into misery and bloodshed. We have developed speed, but we have shut ourselves in. Machinery that gives abundance has left us in want. Our knowledge has made us cynical. Our cleverness, hard and unkind. We think too much and feel too little. More than machinery we need humanity. More than cleverness we need kindness and gentleness. Without these qualities, life will be violent and all will be lost...

Situation.

Jag känner hattens tryck mot hakan.
Jag känner hjärtat slå hårdare än vanligt.
Jag känner bänken där ryggen blir till stjärt.

Jag hör ett fat klonka mot ett bord.
Jag hör ett barn prata engelska.
Jag hör en kaffemaskin arbeta.

Jag ser insidan av ögonlocken.
Jag ser insidan av ögonlocken.
Jag ser insidan av ögonlocken.

Jag känner hur det kliar nära höger armbåge.
Jag känner att jag är barfota.

Jag hör en dörr som gnekar.
Jag hör ventilationens brus.

Jag ser insidan av ögonlocken.
Jag ser insidan av ögonlocken.

Jag känner mig trött efter att ha stigit upp mycket tidigt.

Jag hör det sista utropet för ett flyg till Berlin.

Jag ser insidan av ögonlocken.

Radio.

Vad händer när man dör? by Tvivlet on Mixcloud

Nedslag.

Måltiden kalldes wrap och bestod enligt producenten till 52 procent av fyllning, till 34 procent av tortilla, till 8 procent av sallad och till 6 procent av grillad paprika.

Öde.

På passagerarfartyget Södertörn, som idag ersätter dito Skärgården och trafikerar linjen Husarö-Strömkajen, har ett bi kommit med ombord. Det kravlar i hörnet mellan rutan och fönsterbrädan. Det flyger en sväng i salongen. Det sätter sig på min axel.

Nu har vi kommit till kajen Gåshaga på Lidingö. Nu är vi långt ifrån kupan, lilla bi.

Folk kliver av. Folk kliver på. Södertörn åker vidare in mot stan. Vad ska hända nu, lilla bi? Lilla bi, vad ska hända nu?

Fördelning.

Skulle äta lunch på stan idag. På väg dit passerade vi en man som spelade dragspel och sjöng en klagande, ordlös melodi. Jag ville ge honom pengar, men hade inga mynt. Hade dock en tjuga, men tyckte att det var lite för mycket. Dessutom låg tjugan i fickan med ett par hundringar och jag ville inte stå och fippla med en massa pengar framför den behövande. Ojämlikheten skaver.

När lunchen skulle betalas kom jag på att jag kunde dra ner på dricksen (till den som redan har jobb med lön) och istället ta dom pengarna till mannen på gatan. Då kändes en tjuga fullt rimligt. Dragspelaren blev först förvånad eftersom han inte spelade just då när jag lade dit tjugan, men sedan tackade han och såg glad ut.

Under lunchen talade vi om en man som varit delägare i ett företag som förra året såldes för 5,1 miljarder.

Här var det planerat en slutkläm med:
Fattig man på gatan.
Servitris som fick mindre pengar.
Rik man i orubbat bo.

Orkar dock inte tänka ut den.

Ikon.

Var hon bäst eller var hon bäst?

Fria mess inför seglats.

Anfäkta och regera alla mörksens makter!
Tiden har kommit för andra takter. 

Ajöken och ajöss!
Nu drar vi till sjöss!

På böljan den blå
man säger som så
att när magen är tom och törsten river strupen
då tackar man gud för sillen och supen.

Så packa våra väskor och fyll våra lårar!
Väck, kanaljer, drumlar och dårar! 

Vi sticker ut och finner skärdgårdens ro.
Kvidevitt, ti-ti-tu och ko-ko.

I lasten finns nu både bröd och mjöd
och korven som ska grillas över glöd.
Mot en hemlig ö vi ska styra vår kos.
Men ack! Vi sakna ännu en matros!

Den sista matrosen, Spindeln från norr
susar fram genom fylliger grönska.
Om de kvicka fötterna är han ännu torr
vilket snart ska ändras om han får önska.

På rim är Spindeln är en riktig fena. 

Frågan är om han är lika kvick i bena
bland tampar och tåg
ute på havets våg?

Spindeln löser brydsamma situationer i både akter och för. 

Mångförslagen, rask och på gott humör.

Utan tvivel är Spindeln en riktig hejare.
Inte bara som utkik och spejare. 

Duktig X-menkock, pålitlig och kvick.
En bättre besättningsman man aldrig fick.
Dessutom en god kamrat.
Det kan vara bra om nån trillar i spat!

Kapten Martinez, av många sedd som charlatan,
är i själva verket en havets titan.
När stormen fräser och vi är långt ifrån land.
Då styr han skutan med säker hand.

Det blir en seglats att minnas, sanna mina ord.
Landkrabbor, kom ombord!
Kasta loss!
Följ med oss!

'Til I die.

Jag är en kork ute till havs
Flyter i den frustande sjön
Hur djupt är havet?
Jag har tappat bort mig

Jag är en sten i ett jordskred
Rullar ner längs bergssidan
Hur djup är dalen?
Det dödar min själ

Jag är ett löv en blåsig dag
Rätt snart kommer jag att blåsa iväg
Hur länge ska vinden hålla i sig?

Tills jag dör

De här sakerna kommer jag att vara tills jag dör

De flesta tänker nog på The Beach Boys som ett gäng sorglösa sångare i en ständigt leende sommar. Men något ledsnare än Beach Boys ledsnaste stunder finns nästan inte. Detta Brian Wilsons rop på hjälp är med på skivan Surf's Up. Den innehåller även ett par fina låtar om att jorden håller på att gå under av gifter och föroreningar. Omslaget till skivan är det som syns här i youtube-klippet.

Lyssna (mycket vackert och sorgligt):

Besök.

"Tack för igår! Det kändes jättebra att dricka te hemma hos dig mitt i natten. Men jag blev inte så lite förvånad över hur det avlöpte. Är det något du vill säga?"

När jag rotar runt på gamla hårddiskar dyker meddelanden från förr upp. Vad var det som hände?

Jag minns inte.

Kretslopp.

Och vattnet flyter och faller, forsar och far i Ljungan, Stångån och Po.
I Torne älv, i Lule älv, i Ume älv.
I Elbe och Rhen.
I Lagan, Viskan, Ätran och Nissan.
I Vindeln, Wisla, Volga och Ob.
I Ganges och Indus, i Seine och i Nilen.
I Oder och Mosel och Lena och  Tibern.
I Kongofloden, Gula floden och Yukonfloden.
I Motala ström, i Stockholms ström, i Haverö strömmar.
I Donau.
I Missouri och Mississippi, i Daugava och Dnepr.
I Zambesi och Svarta volta.

Vattnet flyter i Hudson.
Vattnet forsar i Eufrat.
Vattnet faller i Niger.
Vattnet far i Aura å.

Just nu och hela tiden annars.

Re.

Det är en stor tillfredsställelse att återupptäcka gamla favoriter. Den här kom till mig igår efter säkert fem års frånvaro. Gitarrgrejset i början!

Vår.

Denna kväll den 21 april stod jag i köket och plockade fram ett paket micropopcorn.  Jag tittade inte ens ut genom fönstret när jag konstaterade: "Vad ljust det är!"

Och jag har hört flera säga på sistone att: Det är en fin tid nu.

Det är det. Det är en fin tid nu.

Uppsåt.

Häromdagen tog vi återkommande under morgonen upp ämnet om vem som ska lägga pinnen på varubandet. Ska den som precis lagt upp sina varor vara hjälpsam och lägga dit varupinnen eller ska den efterföljande i kön få ombesörja detta själv. Jag intog ställningen att jag brottades mellan de två alternativen. Jag vill vara artig, men när jag är det och den bakom börjar lägga upp sina varor blir jag obekvämt inklämd mellan den som håller på att betala och den bakom.

Allvarligt talat.
Allvarligt talat?
Allvarligt talat!

Å andra sidan, vad är det för fel att vara lättsam, sorgfri, uppåt, solig och pigg?

Nej, sådana stämningar och tilltal bör också finnas tillhands. Men jag ska säga dig vad problemet var.

Enda anledningen till att jag introducerade ämnet var för att en annan radiostation hade fått mycket lyssnarrespons när dom pratade om det.

Det var bara det.

Bekantskap.

Apan 2.04 in i detta klipp är ett föredöme och en del av inspirationen till inlägget Shangri La. De under första halvminuten är inte så tokiga de heller, men den efter två minuter och fyra sekunder är fullärd. Det vi bevittnar är ett 16 sekunder långt mästarprov.
 

Shangri La.

Skulle det inte vara skönt att vara ett djur? Slippa den här hjärnan vi har. Inte veta något om usel buskis, tomgångskörning och anorexia.

Bortom horisonten finns ett bördigt landskap där allt levande har tillräckligt med näring. Det är varmt, men ingen törstar. Det finns inget maktspel. Det finns inga övergrepp. Det finns ingen nedlåtenhet. Men det finns harmoni och omtanke och respekt.

Bortom horisonten finns mitt Shangri La. När vi blickar ut över det bördiga landskapet ser vi betande hjordar, lummiga träd och en sjö som glittrar i solen. Vi ser inte en collegefilm med roliga killar och storbröstade, trådsmala tjejer. Vi vet inte ens vad det är.

Vi vet inte ens vad det är.

Vi är bara en apa som ligger invid sjön och chillar med ena benet dinglandes i vattnet.