Svikt.

Jag såg en skallig man kring 50. Han hade ganska långt hår på sidorna, öppen mun och vild, ihålig blick. Han gick målmedvetet i korridoren.

Jag såg en person på långt håll i väntsalen med lila ansikte, verkligen mörkt lila ansikte.

Min skapare låg utslagen.

Jag var tillbaka i vitt igen.

Hotell Björken.

Jag såg en grå kvinna sitta orörlig och stirra rakt ut i luften med en vit kräm i ena mungipan. Hon hade en sked höjd i ena handen, i den andra en liten burk yoghurt.

En knotig man reste sig från stolen genom att köra fram den vänstra armen och handen som ett spjut rakt framför sig för att få fart att ta sig upp.

Andra var på konferens.

Inte jag.