Roskildeaskes.

En intressant erfarenhet detta Roskilde. Folk bredvid mig hær bokar stugor på campingar utanfør Roskilde. Jag tror att en genomførbarhetsgræns borde vara hær nånstans. Och idag børjar banden spela.

Jag står mest stilla i mina klæder och lyssnar på regnet. Jag får buddhistiska insikter om livet. Det går ut på att bli ett med lidandet, først då blir jag hel. Nær man lyckas uppleva værlden på detta vis lever man ett helt liv.

Jag står och lyssnar på regnet. Kylan och fukten trænger længre och længre in under mina klæder. Jag ser de jæmntjocka molnen som bara regnar och regnar och regnar. Grænsen før vad som ær jag, regnet, lidandet, alltet uppløses. Jag blir ett.