Fotboll och vanmakt.

Med knagglig Tomas Nordahl-röst:
"Jag tror nog att han hade fått in den där om han varit italienare."

Lars är rolig när han gör sig lustig över fotbollskommentatorer. Som över Tomas Nordahls italienkärlek. Eller Glenn Hyséns ibland dumfolkliga göteborgska inlägg:

"Asså, jag vill ju inte säga nåt dåligt om Island, men dom var ju JÄVligt dåliga."

Samma härliga avsaknad av inre logik har en del inlägg på SR Västernorrlands insändartelefon haft på sistone. Det har naturligtvis handlat om Sverigedemokraterna:

"Asså, jag är ju inte invandrarfientlig eller nåt sånt där, men man måste ju få TYCKA att det har blivit för mycket."

Och sen kommer den vanliga smörjan där svaga grupper ställs mot varandra. Gamla och sjuka på ena sidan, invandrare på den andra. Vanmäktiga mot vanmäktiga.

Stora uppgifter för etablissemanget: Att lyssna. Att vara inkluderande. Att jobba för intergration. Att skapa mötesplatser.
För individen: Att ställa frågan "vad kan jag göra?"

Ahh, börjar jag bli arbetsskadad?