Lunch.

Står på balkongen i bar överkropp och äter kalla rester ur en plastlåda. Sex dagar gammal nudelwok. Ser havet. Det är inte ofta jag tänker på att man faktiskt kan se havet från balkongen. Mäklarglimt kallas det. Bilen som passerar har inga dubbdäck. Jag kan höra det. Grannen snett mittemot vädrar kläder som hängt i garderoben en lång vinter. För första gången i år står jag barfota på balkongmattan utan att bli blöt. Det känns som liv. Det luktar vår.