söndag, juni 30, 2019

Bryssel t o r dag 7.

Det var värst vad alla är normala och ointressanta. Och sånt är ju inget att skriva hem om. "Alla jag mötte var intetsägande."

Nu kommer jag i och för sig att tänka på en kassörska i Bad Essen.

I Tyskland är det vanligt att man får väga frukten själv och trycka in en kod som motsvarar den frukt man tagit. Ut kommer då en prislapp som klistras på frukten.

Jag hade tagit ekologiska bananer, men, visade det sig när det uppmärksamma och mycket rutinerade kassabiträdet gjort sitt jobb, tryckt in koden för vanliga bananer. Kön var lång. Det handlade om två bananer. Men rätt ska vara rätt, tänkte hon, och traskade iväg till fruktdisken 50 meter bort, kom tillbaka med rätt pris, en eller två kronor dyrare.

Det tyckte jag var lite konstigt.

Men det är knappast något att skriva hem om.

Inga kommentarer: