onsdag, januari 22, 2025

Motståndaren.

Jag sitter ensam vid ett bord för fyra. Bordet står i ett undanskymt hörn omringat av bokhyllor. Då och då slår människor mellan 13 och 18 år en lov kring dessa bokhyllor. De ser mig och vänder. Jag kanske borde flytta på mig. Jag sitter ju bara och läser om att världens rikaste man har heilat i samband med att världens mäktigaste extremhögerpolitiker har tagit över makten i världens mäktigaste land och även om att överklassen för det mesta i historien varit vämjeligt rik och inte haft något emot att många människor är utfattiga och ibland även slavar. Klockan är 15.23 och de som kommer in här har ju precis slutat skolan och ska förmodligen göra någon skoluppgift. Det vore bättre om de fick bordet. Men nu sitter ju jag här. Jag ska bara skriva klart det här.

Jag är alltså på biblioteket. Det gläder mig att biblioteket är levande, att skolelever kommer hit för att de tycker att det är en lämplig plats för sin studieverksamhet. Det är en öppen plats avsedd för precis just det. Det kostar inget att sitta här. En mycket fin och demokratisk inrättning. Det är rentav ett skyddsnät för vanliga människor mot den kapitalistiska rovdriften. Vi måste göra motstånd.

Nu går jag och gör motstånd nån annanstans.

fredag, januari 17, 2025

Samlaren.

 Jag är en samlare. Jag samlar på lösa trådar. Jag har ett dokument i min mobiltelefon fullt av lösa trådar. Vill ni höra? 

Jag svarar ja åt er på en gång, så slipper vi lägga tid på den processen. 

Två exempel: 

1.
Vintern började med att det regnade plast. En kompis hörde av sig och sa att han hade avslutat alla sina föreningsuppdrag. Nu var hans mål att skaffa större biceps. 

Om 30 år kommer det vara mer plast än fisk i fisken.

Men nu när vi här. 

Jonna kom hem med fynd från affärn. 
Nu har vi fem liter fil som gick ut igår. 

Årets första barn, en flicka vid namn Vera, föddes med plast i kroppen. En litenliten mikroplast. 

Men nu är vi här. 

Jag brinner för allt ni vill att jag ska brinna för. 


2. 
Djupt i min ryggsäck
Längst ner på botten
Ligger mina minnen 
Mina USB-minnen 


Jag har cirka 200. Eller mer. Nä, kanske mindre. Det är som att gissa hur många ärtor det är i en burk. 


3. Magnus Molinder lånade en hundring av mig i åttan för att han skulle köpa Mellon Collie & The Infinite Sadness med Smashing Pumpkins på rea. Jag fick aldrig tillbaka den. Smashing Pumpkins. Furt namn.