Påhittat.

"Det är den sanna upplevelsen allt författarskap bygger på! Inga simpla fantasifoster hoptejpade i en bekväm medelmåttas tomma hjärnhalvor!"

Kulturreporterns utbrott när han får reda på att Jim-Ture Ödegårds böcker är ihopdiktade och inte självbiografiska var en härlig parodi på människor som befolkar kultursidorna. Nu tjugo år efter Galenskaparnas sktech har uppståndelsen kring Karl Ove Knausgårds bokserie Min kamp (där första delen nu precis kommit på svenska) visat att en hel del är sig likt.

Bara namnen.
Jim-Ture Ödegård.
Karl Ove Knausgård.

Båda med en svart uppväxtskildring och båda med något gemensamt i det inte så uppklädda och välansade yttre. Knausgård ser ut att kunna bo i Ödegårds hus.

Och i januari skrev den norska författaren Jan Kjaerstad om Knausgårds Min kamp 1 i DN: "Varför ta påståendet om att något är självbiografiskt för givet? En författare är den sista man bör lita på." (http://www.dn.se/dnbok/hans-logner-blandar-kritiken-1.1026372)

Roligt.

Tillit./Ånger.

Jag var ute och gick häromdagen med en man som är ganska mycket äldre än jag. Han pratade om att döden nalkas och vid något tillfälle sa vi båda att man inte vet när den kommer. Kommer gör den i vilket fall. Det har sagts många gånger förr, men vad gör man?

Dödsformuläret för människor utan allvarliga sjukdomar:

• Kommer: Ja.
• När? Vet ej.

Så vi går vidare utan att veta vad som väntar. Peter Curmans dikt Tillit tycker jag sammanfattar precis vad det handlar om.

Att vila med livets hela tyngd
ytterst på ett grässtrå
är din enda möjlighet
Där
i det yttersta av det skyddslöst mjuka
finns din trygghet
din berggrund

____________________________

Samman med detta hör kvällens superba dokumentär i SVT - Ångrarna. Men jag orkar inte skriva hur för då måste jag tänka när jag i själva verket bara vill fika.

Jag nöjer mig med en innerligt menad uppmaning: Se!
http://svtplay.se/v/2164465/dokumentarfilm/angrarna (tillgänglig till 2 nov)