Kärleksförklaring

Status Quos tidiga låt "Little miss nothing" innehåller en ovanlig kärleksförklaring.

Your windows they need cleaning and the weeds are growing high
But Little Miss Nothing I won't pass you by
Now I will clean your windows, cut the weeds from high to low
I will mend your rooftops, and the taps again will flow

Han ska klippa gräset och tvätta fönstren och i en tidigare vers säger han att hon inte ska oroa sig över sina trasiga kläder. Jag antar att han tar hand om dom också.
Det är så fint.

_____________________________________________________
*Uppdaterar*
Nämen, jag tror jag smäller av.
På en av årets hårdaste plattor sjunger Death From Above 1979 i "Going Steady"

I know you are getting older
We should never turn our shoulder
I have never seen you suffer
I will never hurt you mother

Handlar den verkligen om hans åldrande mamma?
Är det vad Status Quo också sjunger om?
Popmusiken har överraskat mig idag.

Inte varje dag

Nu är björkens löv gula. Ganska många ligger på marken också. Det har regnat i natt. En dagisklass går förbi. De har nog varit på biblioteket.

Det var jobbigt att ta avsked av dagen sådär. Märkligt att det är så lätt att skapa ödesmättad stämning.
"...ehh...carpe diem?" frågar kommentaren. Ja, på nåt bakvänt sätt. Samma tema som "ingenting är värdefullare än denna dag" och "så går en dag från vårt liv och kommer aldrig åter". Det blir i alla fall oerhört jobbigt att ge varje enskild dag den betydelsen. Man kan inte gå för fullt jämt. En inställd dag är också en dag.
Idag tvättar jag vitt och kulört och lyssnar än så länge mest på 2+2=5 med Robert Broberg.

Varje dag

Hej då 26 september 2005! Vi ses aldrig mer igen.

1598

På dagen idag är det 407 år sedan slaget vid Stångebro. Otroligt vad tiden går. Vet du vad som hände? Äh, det är faktiskt inte så viktigt. Efter den 25 september 1598 var Sigismund inte längre kung i Sverige i alla fall. (Eller officiellt var han det, 1599 års riksdag avsatte honom.) Däremot var han kung i Polen till 1632 då han dog.
Sigismund. Zygmunt i Polen. Kung i två länder samtidigt. Och ännu konstigare: Först gifte han sig med den habsburgska prinsessan Anna som sedermera dog och då gifte han sig med hennes syster Konstantia. Kung i två länder. Gift med två systrar.
Sigismund var inte så omtyckt bland Sveriges adel. Det berodde nog mest på att han var katolik. När Sigismund blev kung 1592 efter att hans far Johan III dött var några inflytelserika personer i Sverige, till exempel hertig Karl, snabba att utlysa ett möte i Uppsala. Man skulle styra upp kyrkan. Johan III hade närmat sig påven och reformerat kyrkan åt det katolska hållet. Prästerna kände sig överkörda och i Uppsala 1593 tog man chansen nu när Johan III var borta att anta den augsburgska bekännelsen. Den är de lutherska kyrkornas grundläggande bekännelseskrift. Nu var Sverige en gång för alla lutherskt, vilket naturligtvis har varit och är en viktig del av Sveriges idéliv.
Och Sigismund var fortsatt illa omtyckt. Hertig Karls politiska inflytande växte sig stadigt starkare och till slut kände Sigismund att han ville ta tillbaka initiativet. Så han tog med sig soldater från Polen och landsteg i Kalmar. Han ville nog förhandla om den politiska makten med hertig Karl, men det sket sig och den militära sammandrabbningen var ett faktum. Sigismund hade fått ihop 8 000 man och Karl 12 000. Det blev en blodig drabbning vid Stångebro som Sigismunds trupper alltså förlorade.
Hade han inte bara kunnat skippa alltihop? Han hade besparat så mycket lidande. Varför kunde han inte bara ha nöjt sig med Polen?
Hertig Karl var förresten Sigismunds farbror.
Så kunde det gå till för 407 år sedan och det är väl så det går till fortfarande.

Drömmen som blev verklighet

I natt drömde jag att jag hade 102 000 på mitt bankomatkort. Sedan visade det sig att jag hade läst fel. På mitt konto fanns 1 200 000. 1,2 miljoner kronor alltså och jag tänkte "nu kan jag beställa skivor."
Jag vaknade imorse och beställde skivor det första jag gjorde.
Laakso - My Gods
Laakso - I miss you, I´m pregnant
K.D. Lang - Absolute torch and twang
Robert Johnson & Punchdrunks - Taste The Whup At Oki Dog
Doktor Kosmos - Ett enkelt svar

Fem skivor för 505 kronor.
Doktor Kosmos vet jag inte om jag vill ha egentligen eftersom jag inte tror att jag kommer gilla den här senaste lika bra som de andra, men samtidigt är det roligt att följa utvecklingen.
K.D Lang-skivan är från 1989 och jag är rädd att jag inte kommer att stå ut med produktionen/soundet.
Robert Johnson har låtit electrofolk mixa hans nya låtar. Det kanske inte alls är bra. Men det blir spännande att höra. Hade han släppt en ny skiva med den vanliga surfgitarren hade jag inte brytt mig.
Och så Laakso då. Jag har lyssnat så mycket på I miss you, I´m pregnant på datorn att jag måste ge dom en slant för det. Hoppas My Gods är lika bra.

Oj oj, ovanligt det här att beställa skivor jag inte hört. Som Lars brukade säga: "Jag är rädd nu jag."

Till sist förstod jag att jag inte hade 1,2 miljoner, men då hade jag redan skickat beställningen.

Jag älskar Norrbotten

I Uppsala verkar det som om man knappt kan gå utanför dörren numer utan att Carl Hedberg står bakom hörnet och spinner vax. Jag valde att svara på ett av de klubbtips man får från honom om man är ett vänligt barn.
Jag skrev:

Hallå.
Ja, jag bor inte Uppsala, men hade jag gjort det hade jag kanske kunnat tänka mig att dricka en öl, inte mer, till Macchiato Caldo feat. Paola Testa - Il Cocktail Party.
Tänk på det.
/Peter
Finns tydligen på Filati Pregiato -Italian BossaNova Extravaganza (M.O.D.A. Music Fashion-label/Border).

Och då svarar han:

absolut inte mer än en öl, 

det är helt enligt åkerlinds föreskrifter.
hoppas allt är väl i sthlm/C

För första gången har jag på ett personligt plan fått smaka på Stockholmscentreringen. Det var inte gott. Och nu känner jag hur en norrbottnisk tjurighet börjar spira inom mig. Törnman, du har min röst nästa år. Då ska vi installera dj´s med lite koll i Uppsala.

Karriär

Peter Hansson
radioproducent, skribent och lärare, har tilldelats historiepriset Hertig Karls pris på 50 000 kronor. Han har ”på ett särdeles förtjänstfullt sätt förmedlat väsentlig historisk kunskap och samtidigt uppammat intresset för historia i vida kretsar”. Han har arbetat på Sveriges Radios vetenskapredaktion, medarbetat i Svenska Dagbladet och varit chefredaktör för Dagens Forskning. Nu arbetar han som projektledare för en svensk nationalhistoria i tio band.

Eller hette han Anders Björnsson?

Äh, man ska gräva där man står.
Idag har jag och Elin och Charlotte spelat in det första programmet av vår "smashing radio show" Bobbys Hammond. Det blev väl okej, men jag vill så mycket mer. Jag vill ha variation i form och tilltal. Det ska vara infallsrikt och ändå stringent.
Nåväl, om du har lust och möjlighet hör du Bobbys Hammond på måndag 26/9 klockan 21.00, www.pitefm.se är adressen.

Neon

Neon. Det är det nygamla.
Kommer starkt nu.

För övrigt vill jag rekommendera svenska päron.

En sak till bara. Pagrotskys skägg börjar anta oväntade proportioner. Det är ovanligt att politiker har skägg. Och Pagrotsky som är så kort också. Snart är han ugglan Helge.

Återvändsgränd

På söndagar kan man gå omkring i morgonrock hela dagen. Man kan sitta och klicka runt på Sveriges Radios hemsida och lyssna på gamla och nya lustigheter. Inte det djupsinniga. Grodor och På minuten ska det vara.
På söndagar kan det också vara så att det som finns hemma att äta är knäckebröd och palt utan fläsk. Då äter man det hela dagen. Och så länge man har lingon och smör till palten finns det ingen anledning att önska sig något annat.
På söndagar finns det tid. Den dag då det är lättast att vänta lite. Just nu väntar jag med att göra analyser av radioprogram, väntar med att diska, väntar med att skriva manus till radioteatern och, ja, väntar med att klä på mig.
Det är så lätt att inte göra något alls när det är söndag och man är ensam.
Så här får det inte fortsätta.

Min skola

Klockan ringer vid åtta. Jag äter frukost till PiteFM:s morgonprogram Java och förundras återigen över Mattis sätt att prata i radio. Hans röst går igenom högtalaren och allt han säger blir underhållande. Jag sitter i min etta skrattar högt när hans kommentar till Elins och Charlottes sallad blir: "Blandad kompott". Vissa kan säga så mycket med så lite. Uj uj uj. Annars är det Elin och Charlotte som driver hela programmet framåt. Somt är fantastiskt roligt.

Fyra extrema polarkrafter senare cyklar jag till skolan. Hejar på Valle som jag ska sända med imorgon. Han ser enligt egen utsago tio tv-sända fotbollsmatcher i veckan och har lika Moore inne på sin toalett. Moore är "Sveriges snabbaste livsstilsmagasin för män". I den har tjejerna bara förnamn och inga kläder på sig. I den kan också en intervju med Adam Alsing se ut såhär:

"Du morgonpratar i Mix Megapol också tillsammans med Gry Forssell. Hur ser Gry ut klockan sex på morgonen?
– Förvånansvärt fräsch. Men så går hon också upp klockan fyra, så att hon kan sminka sig, lägga håret och välja kläder i en och en halv timme. Själv hoppar jag in i duschen och piper iväg.

När tar du första morgonsnusen på morgonen?
– Efter första kaffet. Kvart över fem. Sen kör jag på.

Du snusar ju sådana där macho-maxi-snus.
– Javisst, de måste vara stora för att bita. Men om jag får in en kvinnlig gäst i studion, så spottar jag ut den. Då vill man se söt ut. Om Jill Johnson skulle gästa radiostudion, till exempel."

Jag kommer till skolan vid nio. Här i Piteå är dörrarna ofta öppna. I ett klassrum sitter ljudingenjörerna och spetsar sina öron. Läraren säger vad de ska lyssna efter: "Hörde ni vad som hände i diskanten där? Vi tar det igen." Från ett rum en bit bort dundrar trummor. Det är dansarna som kör sitt morgonpass. De lufsar som björnar i sin sal med massor av speglar. Själv fortsätter jag bort till radiokorridoren. Här ligger en av skolans studior och därifrån hörs en massivt ekande elgitarr. Och så kommer jag in i det stora landskap som är radioredaktionen. Sju öar med tre datorer vid varje. Det är här vi har dagens lektion. Vi redigerar i WaveLab.

Några timmar går och det är dags för lunch. I radiokorridoren åker fortfarande en ensam elgitarr omkring, men nu med stummare och hårdare ljud. Vi går mot kåren och möts av en parad med långa, stora och håriga mikrofoner och därefter kommer en tjej med ett lustigt fodral till sitt instrument. Någon form av klarinett?

Jag äter medhavd matlåda, men har inga bestick med mig. På den här kåren får man micro, tallrik, glas och bestick. Och när man har ätit klart behöver man inte diska. Det gör någon annan.
Det är efter en sådan förmiddag man säger: "Det här stället alltså..." och menar positivt.