Vi är några i klassen som har ätit frukost hos varann de senaste fredagsmorgnarna. Lite knytisstämning. I förrgår hade jag folk här hos mig. Den sista frukosten innan jul. Gissa om dom tog chansen att bli av med ett och annat.
Så nu sitter jag här med tre gurkor och känner mig som Bobo. Han är ju också ihop med Klara, men vilka är gnuttarna?
Saxat från Seriefrämjandets nätforum:
"I Bobo har jag som vuxen känt igen flera antika myter i Bobo-version: Ikaros-myten, Kung Midas ( Mickel Smarting förvandlar allt han rör vid till godis), Minotaurus labyrint, och så är ju hela den nordiska folksagans värld där, med huldran, troll, vättar, näcken och ibland t.o.m. djävulen - t.ex när de har midsommardans och hin onde kommer förklädd och spelar fiol så de inte kan sluta dansa - det anspelar på en gammal myt från byn Hårga i Hälsingland (där ju Mortimer är från)"
Jag kan lägga till sirenerna. Dimmiga damen förtrollar med sin sång.
Lars Mortimer tecknar numera Hälge, men där finns väl inga antika myter?
Om en och en halv timme åker jag från Piteå. Helt okej höst. Klassen har blivit en klass, inkluderande både hatobjekt och andra mer älskvärda varelser.
Nu väntar Sundsvall, men först ska jag se bandy i Kalix.
"Vrid ringarna till max, så de bildar ordet flax!"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
När jag var liten gjorde jag enligt instruktioner från Bobo och gnuttarna en alldeles egen flaxkikare av toarullar. Jag minns min oerhörda besvikelse när den inte fungerade. Det visade sig att den bara SÅG UT SOM en flaxkikare, medan det i själva verket var sammansatta toarullar. Det sa Bobo inget om och det blev en desillusionerad eftermiddag.
Skicka en kommentar