Jag har sett den smala bron över Tromsøysundet som förbinder ön med fastlandet. På fastlandssidan börjar den vid den vita och vassa Ishavskatedralen och på ösidan leder den rätt in bland de låga trähusen i centrum. Bitvis känns det som att vara i Emils Mariannelund fast med JC och Lindex.
Äh, jag orkar inte. Det är fint här. Vart man än ser är det ett fjäll i fonden typ.

Bion känns helt överdimensionerad, men det beror väl på festivalen, antar jag. Eller på att det är en synnerligen levande kulturstad. Det finns ett fint bibliotek också.
Just nu sitter jag med en gin&tonic hos Ellen och Brynjulv. Det är de vi bor hos, Jonas och jag. Brynjulv har precis börjat en ny kurs på universitetet (för vilket Tromsö har sin tillväxt på sistone att tacka). Om de två första föreläsningarna säger han:
- To dager, to førsovinger.
1 kommentar:
Så fint. Vi åker dit sen, någon gång!
Skicka en kommentar