Jag har precis sett på TV. En dokumentär som heter Sweet Memories Garden Centre. Den tycker jag du också ska se om du inte såg den ikväll. På lördag kl. 16:10 går reprisen i tvåan.
Såhär beskriver SVT programmet: "Bröderna Pule och Twish lever på att stjäla bilar och sälja droger i Soweto, en av Sydafrikas våldsammaste kåkstäder. Samtidigt drömmer de om ett nytt liv. Så en dag bestämmer de sig för att öppna en blomsteraffär."
Se den för storyn, musiken och bilderna. Och när lilltjejen dansar. Man ba': What?! Hur cool kan en åttaåring vara?
Här kan man tydligen också se (snart i alla fall). Jag kan även rekommendera "Rolling like a stone".
torsdag, april 06, 2006
Toast
Åh, vad gott!
Fullkornsrasker, smör, ost, senap, ketchup.
Men hade jag inte sålt jultidningar hösten -91 skulle jag inte kunna njuta av dessa fantastiska mackor. Min premie: En smörgåsgrill.
Fullkornsrasker, smör, ost, senap, ketchup.
Men hade jag inte sålt jultidningar hösten -91 skulle jag inte kunna njuta av dessa fantastiska mackor. Min premie: En smörgåsgrill.
tisdag, april 04, 2006
Mormor är död
Min mormor är död. Det är bra. Hon var förvirrad och ångestriden. Det är bra att hon är död.
Nu blir det Alida som får gå sist. Efter att Karl-Göran och Berndt tynat bort i cancer och efter att Elvy bara slutat andas. Alida pratar men det är ingen där. Ingen lyssnar. Ingen svarar.
Alida har alltid varit stark. Ännu vid 70 simmade hon uppströms från stranden till udden. Det kan inte ha varit mer än 14-15 grader i vattnet. Alltid framåt, alltid rolig och omtänksam. Den där uthålligheten...
Själv står jag vid ett isbelagt hav.
[och?]
Nu blir det Alida som får gå sist. Efter att Karl-Göran och Berndt tynat bort i cancer och efter att Elvy bara slutat andas. Alida pratar men det är ingen där. Ingen lyssnar. Ingen svarar.
Alida har alltid varit stark. Ännu vid 70 simmade hon uppströms från stranden till udden. Det kan inte ha varit mer än 14-15 grader i vattnet. Alltid framåt, alltid rolig och omtänksam. Den där uthålligheten...
Själv står jag vid ett isbelagt hav.
[och?]
söndag, april 02, 2006
Jag vill vara där
2006-04-02 10:50:19
Åre Björnen, SV 0.9 m/s, -3.9 °C
Duved, SO 1.0 m/s, -3.2 °C
Åreskutan, O 4.0 m/s, -3.9 °C
Åre by, S 0.5 m/s, -4.3 °C
103 av 103 nedfarter är öppna.
41 av 41 liftar är öppna.
Ja, tack!
Dagens låt: Malchik Gay - t.A.T.u
Jag hade inte förstått att det var t.A.T.u.
"I can be all you need
once you pleased, stay with me" trodde jag att de sjöng och tänkte att det var ju undergivet, men så kollade jag upp texten och den går
"I can be all you need
Won't you please stay with me" och då kändes det lite bättre.
Ja, låten satt perfekt såhär på söndag morgon i alla fall. Upplyftande, livsbejakande, cheerful and bright.
Annars har jag återfunnit Cyborg med M83. Hypnotisk. Tar sig liksom in i hjärnan utan att jag märker det. Den version jag har är 3.48. Hade gärna fått vara några minuter till.
Åre Björnen, SV 0.9 m/s, -3.9 °C
Duved, SO 1.0 m/s, -3.2 °C
Åreskutan, O 4.0 m/s, -3.9 °C
Åre by, S 0.5 m/s, -4.3 °C
103 av 103 nedfarter är öppna.
41 av 41 liftar är öppna.
Ja, tack!
Dagens låt: Malchik Gay - t.A.T.u
Jag hade inte förstått att det var t.A.T.u.
"I can be all you need
once you pleased, stay with me" trodde jag att de sjöng och tänkte att det var ju undergivet, men så kollade jag upp texten och den går
"I can be all you need
Won't you please stay with me" och då kändes det lite bättre.
Ja, låten satt perfekt såhär på söndag morgon i alla fall. Upplyftande, livsbejakande, cheerful and bright.
Annars har jag återfunnit Cyborg med M83. Hypnotisk. Tar sig liksom in i hjärnan utan att jag märker det. Den version jag har är 3.48. Hade gärna fått vara några minuter till.
fredag, mars 31, 2006
Fredagsbluesen
Sitter med fredagsbluesen och har bara mig själv att skylla. Eller inte riktigt ändå. De flesta är väl på genrepet till SMASK. Själv ville jag lyssna på P3 Homo som intervjuade Göran Hägglund ikväll, men jag missade programmet eftersom jag var och handlade. Och när jag kom hem kom man bara åt förra programmet på nätet. Så nu har jag lyssnat på andra timmen av det och analysen av naturhistoriska museets utställning "4½ miljarder år - jordens och livets historia" var rätt briljant. Grottmänniskor visades. Kvinnan med långt hår på huvudet men i övrigt hårlös så när som på könet. Mannen kortklippt och med kroppsbehåring. Och så sitter de båda där utanför sin grotta. "Hade de så många grottor att man kunde bo två och två?" Ja, poängen var förstås att man får en del påhittade saker på köpet när man vill se hur folk levde förr. En heterosexuell och tvåsam historia.
Slog till på mjukt tunnbröd idag (Lövånger igen!). Höll på att impulsköpa marmelad också, men kom till insikt: "Vad fan ska jag med det till?"
Slog till på mjukt tunnbröd idag (Lövånger igen!). Höll på att impulsköpa marmelad också, men kom till insikt: "Vad fan ska jag med det till?"
söndag, mars 26, 2006
Söndagsmatiné
Minsann, veckans bästa händelse väntade på sig ända till fyratiden idag. På Kåren ställde Pitebygdens musikförbund till med konsert. Duon Sheriff och trion Midaircondo hade bjudits in.
Sheriff började och jag tror de hann med fyra låtar, ingen kortare än tio minuter (kändes det som). De spelade långsamt, långsamt och så tyst att de fem klockornas tickande på väggen blev en del av musiken. Magnus spelar piano och gitarr med Henrik spelar trummor. Fast så enkelt som att säga att han spelar trummor är det inte. Han spelade på en baskagge som han vält över ända. Över skinnet har han dragit strängar så att trumman blir resonanslåda. "Som en banjo", sa han själv. Han hade även med sig fyra aluminiumskålar, ja, precis såna man använder i köket för att blanda smeten i. I botten på varje bunke hade han skrivit vilken ton den ger ifrån sig. Magnus tog ett G på gitarren. Henrik slog ett G på aluminiumskålen. Det är en innovativ trummis det där. Så lite de spelade och så mycket jag förundrades över.
Midaircondo började med att de tre satt på varsin stol med likadana effektboxar i sina knän. I lådorna hade de pluggat i mikrofoner som de sjöng och gjorde ljud i. Sen loopades och förvrängdes ljuden och sången och fram växte stora och ganska skrämmande ljudbilder. Det var mycket hemskheter och ångest i de där låtarna, som säkert hade gjort sig bättre om inte eftermiddagssolen sken så vårligt utanför.
Efter en av låtarna spelade dom in publikens applåder som också loopades och fick utgöra startpunkt för nästa improvisation då de också ställde sig vid sina datorer och andra instrument (eller datorer kanske inte kallas instrument). Lisa, Malin och Lisen drog igång skön knasterelectronica med inslag av till exempel sång, sopransax, basflöjt och speldosa.
Det bästa av allt var samtalen jag hade efteråt med Henrik om hans hembyggda instrument, med Magnus om att han läst på musikhögskolan Piteå (han hoppade snabbt av eftersom det kändes så instängt) och med Malin om SMASK. Alla fem som stod på scen är nämligen musikakademiker och känner därför till SMASK som jag skrev lite om igår. Malin sa det så bra: "Varför lägger man så otroligt mycket energi på en parodi? Tänk om alla gjorde något tillsammans på riktigt. Det finns så mycket talang i de där arrangemangen som görs för den stora, stora orekstern. Det skulle kunna bli fantastiskt om man gjorde nåt som var på liv och död."
Parfaijt imorgon klockan 21, www.pitefm.se
PS. Heder till Pitebygdens musikförbund som tig hit Sheriff och Midaircondo OCH bjöd på cider och nachochips i pausen.
PPS. Det här blev ju rena recensionen. Det var inte meningen.
Sheriff började och jag tror de hann med fyra låtar, ingen kortare än tio minuter (kändes det som). De spelade långsamt, långsamt och så tyst att de fem klockornas tickande på väggen blev en del av musiken. Magnus spelar piano och gitarr med Henrik spelar trummor. Fast så enkelt som att säga att han spelar trummor är det inte. Han spelade på en baskagge som han vält över ända. Över skinnet har han dragit strängar så att trumman blir resonanslåda. "Som en banjo", sa han själv. Han hade även med sig fyra aluminiumskålar, ja, precis såna man använder i köket för att blanda smeten i. I botten på varje bunke hade han skrivit vilken ton den ger ifrån sig. Magnus tog ett G på gitarren. Henrik slog ett G på aluminiumskålen. Det är en innovativ trummis det där. Så lite de spelade och så mycket jag förundrades över.
Midaircondo började med att de tre satt på varsin stol med likadana effektboxar i sina knän. I lådorna hade de pluggat i mikrofoner som de sjöng och gjorde ljud i. Sen loopades och förvrängdes ljuden och sången och fram växte stora och ganska skrämmande ljudbilder. Det var mycket hemskheter och ångest i de där låtarna, som säkert hade gjort sig bättre om inte eftermiddagssolen sken så vårligt utanför.
Efter en av låtarna spelade dom in publikens applåder som också loopades och fick utgöra startpunkt för nästa improvisation då de också ställde sig vid sina datorer och andra instrument (eller datorer kanske inte kallas instrument). Lisa, Malin och Lisen drog igång skön knasterelectronica med inslag av till exempel sång, sopransax, basflöjt och speldosa.
Det bästa av allt var samtalen jag hade efteråt med Henrik om hans hembyggda instrument, med Magnus om att han läst på musikhögskolan Piteå (han hoppade snabbt av eftersom det kändes så instängt) och med Malin om SMASK. Alla fem som stod på scen är nämligen musikakademiker och känner därför till SMASK som jag skrev lite om igår. Malin sa det så bra: "Varför lägger man så otroligt mycket energi på en parodi? Tänk om alla gjorde något tillsammans på riktigt. Det finns så mycket talang i de där arrangemangen som görs för den stora, stora orekstern. Det skulle kunna bli fantastiskt om man gjorde nåt som var på liv och död."
Parfaijt imorgon klockan 21, www.pitefm.se
PS. Heder till Pitebygdens musikförbund som tig hit Sheriff och Midaircondo OCH bjöd på cider och nachochips i pausen.
PPS. Det här blev ju rena recensionen. Det var inte meningen.
lördag, mars 25, 2006
Källan till ångest
Välkommen till Europas mest innovativa och spännande mötesplats för musik och medier!
Glöm Barcelona, Köln och Wien - det är i Piteå det händer.
Och det kanske det gör, bland musiker och ljudingenjörer, vad vet jag? Men på radiosidan är allt trött och förutsägbart. Varför genomsyrar inte frågan "vad vill du förmedla" allt vi gör? Varför läser vi inte intervjuteknik? Hur ska vi bli bra journalister om vi inte för öva, öva, öva, öva, öva oss i att intervjua?
Nu försöker vi så gott vi kan på egen hand, för möjligheterna finns, tekniken finns, men på skoltid händer det knappt nånting alls. Förutom just nu då, när det snart är SMASK - Svenska Musikakademikers Sång Kånntest. Just det, en superstudentikos parodi på melodifestivalen. Den största gemensamma radioansträngningen läggs på ett skämt. Hallå?! Livet är för kort för det här!
Såhär lät det i natt:
Tvivlet: Jag blir arg. Jag blir heligt förbannad. Jag finner inte ord för hur otroligt löjligt det är att kalla det här för Europas mest spännande mötesplats för musik och medier. Jag blir till och med illamående. Vilken bluff! En chimär!
Kamrat: Ja det är en stor jävla bluff. Källan till ångest är vad det är.
Tvivlet: Ja, källan till ångest. Exakt.
Kamrat:
så här känner jag
jag känner
att
dom
folk alltså
mediefolk
har fått för sig att annat folk måste måste måste ta sig upp hit
och så har dom lagt ner en jävla massa pengar på helt jävla onödigt dyr utrustning
som ändå bara utstrålar någon slags sorglig uppmärksamhet
folket som gjorde så, byggde upp det såhär hade nån stor kris inom sig att människor kommer försvinna härifrån.
Jag vet inte riktigt vad det där sista betyder, men känslan är på pricken.
Glöm Barcelona, Köln och Wien - det är i Piteå det händer.
Och det kanske det gör, bland musiker och ljudingenjörer, vad vet jag? Men på radiosidan är allt trött och förutsägbart. Varför genomsyrar inte frågan "vad vill du förmedla" allt vi gör? Varför läser vi inte intervjuteknik? Hur ska vi bli bra journalister om vi inte för öva, öva, öva, öva, öva oss i att intervjua?
Nu försöker vi så gott vi kan på egen hand, för möjligheterna finns, tekniken finns, men på skoltid händer det knappt nånting alls. Förutom just nu då, när det snart är SMASK - Svenska Musikakademikers Sång Kånntest. Just det, en superstudentikos parodi på melodifestivalen. Den största gemensamma radioansträngningen läggs på ett skämt. Hallå?! Livet är för kort för det här!
Såhär lät det i natt:
Tvivlet: Jag blir arg. Jag blir heligt förbannad. Jag finner inte ord för hur otroligt löjligt det är att kalla det här för Europas mest spännande mötesplats för musik och medier. Jag blir till och med illamående. Vilken bluff! En chimär!
Kamrat: Ja det är en stor jävla bluff. Källan till ångest är vad det är.
Tvivlet: Ja, källan till ångest. Exakt.
Kamrat:
så här känner jag
jag känner
att
dom
folk alltså
mediefolk
har fått för sig att annat folk måste måste måste ta sig upp hit
och så har dom lagt ner en jävla massa pengar på helt jävla onödigt dyr utrustning
som ändå bara utstrålar någon slags sorglig uppmärksamhet
folket som gjorde så, byggde upp det såhär hade nån stor kris inom sig att människor kommer försvinna härifrån.
Jag vet inte riktigt vad det där sista betyder, men känslan är på pricken.
onsdag, mars 22, 2006
Tre för våren
Låtarna:
Gnarls Barkley - Crazy
Ladytron - Destroy everything you touch
Amadou & Mariam - M'bifé
Och egentligen kanske jag vill lägga till:
Håkan Hellström - Går vidare (se 9:e mars)
Franz Ferdinand - The Fallen (Måste vicka på huvuvdet när gitarrerna spelar så bra sisådär 25 sekunder in)
Architecture in Helsinki - It'5 (Det ska alltid vara neurotiskt)
Som en liten bonus:
Amadou & Mariam (med Manu Chao) - Sénégal fast food
Gnarls Barkley - Crazy
Ladytron - Destroy everything you touch
Amadou & Mariam - M'bifé
Och egentligen kanske jag vill lägga till:
Håkan Hellström - Går vidare (se 9:e mars)
Franz Ferdinand - The Fallen (Måste vicka på huvuvdet när gitarrerna spelar så bra sisådär 25 sekunder in)
Architecture in Helsinki - It'5 (Det ska alltid vara neurotiskt)
Som en liten bonus:
Amadou & Mariam (med Manu Chao) - Sénégal fast food
lördag, mars 18, 2006
I havsbandet
Tim Linhart vill finna "the voice of ice" och innan han dör ska Beethovens 9:e symfoni ha framförts på isinstrument. Vi får väl se.
Det var så härligt.
Jag och Starlotte tog bussen ut till Pite Havsbad. Fullsatt på bussen. Många med lila påsar. Fast de skulle nog inte se iskonserten, för ikväll var det även Stand Up Rock'n'roll med The Boppers och Lennie Norman. Sen ställdes det till med dans. Expanders spelade.
Ja, jag vet inte. Det isbelagda havet var i alla fall vackert i skymningen och vi var väl en 100-120 personer som gick in i igloon och fick se och lyssna till en smått fantastisk konsert. Slagverksdelen med marimba och pukor var bäst.
Vill du veta mer? Lyssna på Parfaijt på måndag klockan 21.00, pitefm.se förstås.
Det var så härligt.
Jag och Starlotte tog bussen ut till Pite Havsbad. Fullsatt på bussen. Många med lila påsar. Fast de skulle nog inte se iskonserten, för ikväll var det även Stand Up Rock'n'roll med The Boppers och Lennie Norman. Sen ställdes det till med dans. Expanders spelade.
Ja, jag vet inte. Det isbelagda havet var i alla fall vackert i skymningen och vi var väl en 100-120 personer som gick in i igloon och fick se och lyssna till en smått fantastisk konsert. Slagverksdelen med marimba och pukor var bäst.
Vill du veta mer? Lyssna på Parfaijt på måndag klockan 21.00, pitefm.se förstås.
Ice, ice baby
Kära blogg,
idag ska jag besöka den tillfälliga konsertlokalen Ice music concert hall som har byggts upp på Pite havsbads strand. Tydligen är det så att endast en människa i världen kan tillverka instrument av is. (Det tar vi med en nypa salt.)Han heter Tim Linhart och jag ska få en pratstund med honom i eftermiddag.
En sökning på honom resulterade bland annat i följande sida med skön hippiekänsla: http://www.kissmyice.com/ Kolla särskilt in crossoverartisten Braddah E.
Hur det var på iskonserten berättar jag kanske om imorgon. Ett extra spännande inslag är att det inte går några bussar från havsbadet sent på kvällen så vi vet inte riktigt hur vi ska ta oss därifån.
idag ska jag besöka den tillfälliga konsertlokalen Ice music concert hall som har byggts upp på Pite havsbads strand. Tydligen är det så att endast en människa i världen kan tillverka instrument av is. (Det tar vi med en nypa salt.)Han heter Tim Linhart och jag ska få en pratstund med honom i eftermiddag.
En sökning på honom resulterade bland annat i följande sida med skön hippiekänsla: http://www.kissmyice.com/ Kolla särskilt in crossoverartisten Braddah E.
Hur det var på iskonserten berättar jag kanske om imorgon. Ett extra spännande inslag är att det inte går några bussar från havsbadet sent på kvällen så vi vet inte riktigt hur vi ska ta oss därifån.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
