Freddies 116:e dröm

Jag sov mycket sunt en lördagsmorgon. Drömde jag var Al Capone.

Det går ett rykte och jag måste sticka från stan. Jag luktar som ett torrt fiskben. Här kommer lagen. Jag ska bryta mig igenom den där dörren. Jag ska bära iväg med mig ännu en gång. Aldrig, aldrig vill jag det igen. Jag måste bort från det här stenkalla golvet.

Galet. Stenkallt galet, du vet.

Konstigt. Men drömmar är ju konstiga.