lördag, maj 24, 2014

'Til I die.

Jag är en kork ute till havs
Flyter i den frustande sjön
Hur djupt är havet?
Jag har tappat bort mig

Jag är en sten i ett jordskred
Rullar ner längs bergssidan
Hur djup är dalen?
Det dödar min själ

Jag är ett löv en blåsig dag
Rätt snart kommer jag att blåsa iväg
Hur länge ska vinden hålla i sig?

Tills jag dör

De här sakerna kommer jag att vara tills jag dör

De flesta tänker nog på The Beach Boys som ett gäng sorglösa sångare i en ständigt leende sommar. Men något ledsnare än Beach Boys ledsnaste stunder finns nästan inte. Detta Brian Wilsons rop på hjälp är med på skivan Surf's Up. Den innehåller även ett par fina låtar om att jorden håller på att gå under av gifter och föroreningar. Omslaget till skivan är det som syns här i youtube-klippet.

Lyssna (mycket vackert och sorgligt):




söndag, maj 18, 2014

Besök.

"Tack för igår! Det kändes jättebra att dricka te hemma hos dig mitt i natten. Men jag blev inte så lite förvånad över hur det avlöpte. Är det något du vill säga?"

När jag rotar runt på gamla hårddiskar dyker meddelanden från förr upp. Vad var det som hände?

Jag minns inte.

fredag, maj 02, 2014

Kretslopp.

Och vattnet flyter och faller, forsar och far i Ljungan, Stångån och Po.
I Torne älv, i Lule älv, i Ume älv.
I Elbe och Rhen.
I Lagan, Viskan, Ätran och Nissan.
I Vindeln, Wisla, Volga och Ob.
I Ganges och Indus, i Seine och i Nilen.
I Oder och Mosel och Lena och  Tibern.
I Kongofloden, Gula floden och Yukonfloden.
I Motala ström, i Stockholms ström, i Haverö strömmar.
I Donau.
I Missouri och Mississippi, i Daugava och Dnepr.
I Zambesi och Svarta volta.

Vattnet flyter i Hudson.
Vattnet forsar i Eufrat.
Vattnet faller i Niger.
Vattnet far i Aura å.

Just nu och hela tiden annars.