Obestridligt.

 Jag skriver mina instinkters visshet. Den enkla människan som nedtecknar sanningen de skriker.

H. Wallmark

Fantasi.

Dúvida (Tvivlet) (23 jun 1921-16 nov 1992) var en brasiliansk filmregissör och manusförfattare. Han regisserade åtta filmer mellan 1959 och 1985. Filmen Ögon som floder (Olhos como rios) från 1974 var Brasiliens dittills mest sedda film och nominerades till en Oscar för bästa film på utländskt språk 1975. Hans sätt att skildra makt och sexualitet i den urbana, brasilianska vardagen blev stilbildande. 1986 dömdes han till ett långt fängelsestraff för att ha varit inblandad i organisationen av ett pyramidspel. Han frisläpptes 1992 av hälsoskäl och avled kort efter frisläppandet.

Artefakt.

En liten, liten bit av den skrivna historien innan Tvivlet blev Tvivlet. Fint att dyka på något som känns så spontant nedrandat, har riktning och samtidigt är öppet för infall. Ett ideal.

Men nåt Scotland Yard kan jag inte tänka mig att det blev.

Mottagningen.

På ödsliga våning 3 i det gamla sjukhuset i Härnösand är en röntgenmottagning fortfarande verksam. Det är en mycket stilla plats, tyst och dunkel med neddragna persienner som hamnat på sniskan här och där. Mitt i rummet, med väl tilltagen golvyta runt omkring, finns den stora kameran som lyser igenom människornas kroppar. Den opereras av två personer i vårdgröna kläder. Den ena - en blond kvinna i 60-årsåldern - sitter hela tiden bakom en skärmvägg med ett fönster mot den stora kameran. Den andra - en lätt överviktig man kring 35 med glasögon och krulligt hår och med tysk accent - ser till att patienten ligger rätt på britsen.

När de är klara med mig torkar mannen av en hård trekantig kudde som han har använt för placera mitt vänstra ben rätt. Han säger:

- Ehm...

Jag tittar uppmärksamt mot honom. Han tystnar och fortsätter torka kudden.

Rummet stilla och dunkelt. Han lägger tillbaka kudden på sin plats och undrar halvt för sig själv:

- Vad var det jag skulle säga?

Paus.

- Jag vet inte, svarar jag.

Paus.

- [ohörbart kort mummel]

Ventilationen susar. Genom fönstret i skärmväggen ser jag hur ljuset från dataskärmen speglas i kvinnans glasögon. Mannen säger med låg röst:

- Jag skulle glömma mitt huvud om jag inte hade skruvat fast det.

Jag nickar och går ut.

Mening II.

Ibland läser man meningar man skrivit själv och undrar: Vad betyder det?

Bottna!
Man måste bottna!
Bottna med salt
Bottna med råge
Ingen kan gö allt
Alla kan gö någe
Bottna ett ton
Bottna med ens
Alla kan va nån
Inte den som är den

Mening.

G20 stödjer strypt oljeproduktion.

Ibland ser man en mening och så är världen så stor och liten på samma gång. Vad betyder det? 

Ingenting.

Eller mycket.

Det hade varit tjusigt att stoppa där efter ingenting. Nu skriver jag fulare, men sannare. 

Fast det går ju inte att säga. 

Äh, jag vet inte...

(Tvivlet lever.)

Stöka över.

Men jag kan ta den där smittan nu på en gång, så går vi vidare sedan.

Bra, tack, hej.

Retur.

København Hovedbanegård klockan 01.53 natten mot en måndag är en plats för vinddrivna existenser. En man runt 55 med hasande, men intensiva, steg söker upp mig. Jag förstår inte vad han säger. Danskan är svår. Han kanske slöddrar också, men det vet jag inte. Danskan ÄR svår. Han har i alla fall oansat skägg och blodrester lite här och där i ansiktet och på halsen. 

Okej, han vill förstås ha pengar. Han drar med mig mot en bankomat, men jag tar inte ut några pengar. Han drar med mig mot 7 Eleven, lägger upp en Bounty på disken. "Ja, men det kan jag gå med på. Bounty är gott", tänker jag.

Jag beställer en kopp te till mig själv. Och så betalar jag. Men innan jag hinner godkänna beloppet hejdar mannen mig. 

- En hundring till mig, säger han (tror jag).

- Nej, nej, nej, du får en Bounty, säger jag.

Han stelnar till och stirrar på mig med sin desperata blick. Försöker samma sak igen, men jag säger nej. Han slänger tillbaka Bountyn och går iväg. Ändrar sig. Kommer tillbaka, tar Bountyn och går iväg. 

Stackarn.

Jag lämnar Köpenhamn 02.07. Tre ryssar ramlar in på tåget också. Pratar intensivt med varann. Sannolikt höga. Jag förstår att de inte vet var de är och de vänder sig efter ett tag till mig med knackig engelska:

- Is this to Copenhagen?

Men vad i..., ni har precis åkt därifrån!

- No, this is to Sweden.

- Aha... Sweden...

De kliver av på Kastrups flygplats. En av dom skriker så att det ekar mellan väggarna i ankomsthallen. Men de är glada i alla fall. Än så länge.

Kvar i vagnen sitter jag och en ensam man i 45-årsåldern. Han dricker bärs för sig själv. 

Klockan är nu 02.40 och det är fortfarande natten mot måndag.

Bristol dag 21 - Finish.

Jag har berättat om Henry och Leo. Vi hade nånting alltså. Vi blev bundsförvanter.

Jag har lämnat Bristol och bär med mig deras sista ord. Leo sa att han var rädd för att gå till skolan på måndag och se en tom stol istället för mig. Henry sa att skolan inte kommer att bli densamma.

De såg en fadersgestalt eller en storebror och jag besvarade väl det, antar jag, även om jag inte tänkte så.

Språk. Relationer. Minne.

Bra grejer. 

Bristol dag 20 - Intyg.

Sista dagen på skolan åt vi sill. 

Nej, det gjorde vi inte. Vi åt ingenting alls. Men vi hade två små prov som de båda lärarna alltid sätter ihop utifrån den senaste veckans undervisning. Jag svarade rätt på 90 respektive 98 procent av frågorna. Sedan skakade jag hand med och tackade lärarna och så gav de mig ett diplom. 

Ordning och reda, examen på fredag! 

Bristol dag 19 - Déjà vu.

Komma hem från skolan, klar för dagen, inget ansvar förutom läxan till imorgon. Lyssna på musik, vara utan att någon vet något, skjuta upp läxan tills när man egentligen borde gå och lägga sig. 

Jag är sexton. 

Bristol dag 18 - Distinktion.

I tillägg till det förra inlägget vill jag säga att vissa saker kan det hända att man förstår - "beggars can't be choosers" till exempel - men sedan gäller det att inkorporera det i sitt eget språk.

Det ena hör till "receptive language" (läsa och lyssna). Det andra är ens "productive language" (prata och skriva). Att vara aktiv, produktiv, kreativ kräver förstås mer.

Hej.

Bristol dag 17 - Glosor.

Ord och uttryck kommer till mig. Mycket är bekant, annat osäkert, en del tidigare okänt.

Här kommer en lista på engelskheter som jag har stött på de senaste dagarna och som jag inte kunnat eller varit osäker på. Först en lista utan någon förklaring och längre ner med en förklaring.

Vad kan du?

(Och jag skriver så långt jag vill. Det är träning inför morgondagens quiz.)

1. Soliloquy

2. Regurgitate

3. A London weighting

4. Hit the ground running

5. Docked a day's pay

6. Someone with a pulse

7. Loquacious

8. Thumping

9. Micro-managing

10. Gory

11. Woulda coulda shoulda

12. Bequeath

13. Jack of all trades, (master of none)

14. Bone of contention

15. Devolution

16. Devolve

17. Impedement

18. Lean

19. Taut

20. Looker

21. Spoiled for choice

22. Chuffed to bits

23. Country bumpkin

24. Whack

25. Conducive

26. Begrudge

27. Verdant

28. Mulch

29. Cascade

30. Languorous

31. Gush

32. Pulling faces

33. Exasperation

34. Exasperated

35. Grumble

36. Gullible

37. To be taken in

38. She didn't beat around the bush

39. Scatter

40. On commission

41. Put s.th. off

42. We've got bigger fish to fry

43. Beggars can't be choosers

44. Flog

45. To be cheek in tongue

46. Fiery

47. Star-studded

48. Coerced

49. Coercion

50. Scoure 

51. Bonkers

52. Mad as a box of frogs

52. Scotch mist

53. It's a dreich sort a day

54. Take a rejection in your stride

55. Tenuous

56. Unprecedented 

57. Tedious 

1. Soliloquy - monologue 

2. Regurgitate - reproduce without any thinking of your own

3. A London weighting - extra salary when working in London

4. Hit the ground running - get going immediately

5. Docked a day's pay - no salary that as a punishment

6. Someone with a pulse - anyone

7. Loquacious - talkative, a chatterbox

8. Thumping - very big

9. Micro-managing - to control in detail, lack of confidence for the staff

10. Gory - bloody, juicy, interesting

11. Woulda coulda shoulda - to dwell on the past (älta)

12. Bequeath - let someone inherit 

13. Jack of all trades, (master of none) - to be able to do all kinds of stuff

14. Bone of contention - a subject over which there is dispute/discussion/disagreement

15. Devolution - transfer of power

16. Devolve - Transfer power (from state to region for example)

17. Impedement - hindrance, obstacle 

18. Lean - thin, lacks fat

19. Taut - stretched, pulled tight

20. Looker - person who looks good (mostly used for women)

21. Spoiled for choice - to have a lot to choose from

22. Chuffed to bits - (very) pleased

23. Country bumpkin - bonnläpp, typ

24. Whack - hit hard

25. Conducive - stimulating, encouraging

26. Begrudge - to envy (mer som missunna)

27. Verdant - green, lush, filled with vegetation

28. Mulch - Mix of organic stuff on the ground's surface in the woods

29. Cascade - Water running down or domino effect

30. Languorous - Lazy in a tired but pleasant way

31. Gush - (Välla ut/fram)

32. Pulling faces - (Göra grimaser)

33. Exasperation - frustration, annoyance

34. Exasperated - having strong feelings of irritation

35. Grumble - complain in a low, mumbling voice

36. Gullible - easy to fool

37. To be taken in - to be fooled

38. She didn't beat around the bush - she was very clear

39. Scatter - spread (suddenly) in different direct

40. On commission - på provision

41. Put s.th. off - wait to do s.th.

42. We've got bigger fish to fry - more important things to do

43. Beggars can't be choosers - take what you can get, not in the position to choose

44. Flog - sell s.th. quickly, put out s.th. on sale

45. To be tongue in cheek - ironic, stone faced

46. Fiery - hot

47. Star-studded - filled with stars (film or event...)

48. Coerced - forced to

49. Coercion - tvång

50. Scoure - serach through s.th. carefully

51. Bonkers - crazy, mad, nuts

52. Mad as a box of frogs - insane, crazy (mad doesn't mean angry in England)

52. Scotch mist - Small, small raindrops in the air, between drizzle and mist

53. A dreich sort of day (scot.) - a day with Scotch mist

54. Take a rejection in your stride - to not be interrupted, just move on

55. Tenuous - weak, thin, fragile 

56. Unprecedented - Never before seen or done 

57. Tedious - boring, sad

Bristol dag 16 - Dialog.

- Du skriver för långt, Tvivlet. Lugna ner dig.
- Tvivlet är mitt namn, det är sant. Och jag skriver hur långt jag vill. 

Bristol dag 15 - Sjöhistoriska.

Vi var på skeppet SS Great Britain - världens första skepp byggt i järn och med ångdriven propeller! Den kombinationen gjorde skeppet mycket hållbart och snabbt. 1845 korsade det Atlanten på 14 dagar. Det ritades av ingenjörsgeniet Isambard Kingdom Brunel och byggdes i Bristol. (Till exempel var Brunel som 20-åring(!) ansvarig för bygget av världens första undervattenstunnel under Themsen i London. Det gick inte jättebra, men det blev en tunnel till slut och den används fortfarande.)

Numer är SS Great Britain ett museum i vilket man skapat fascinerande miljöer där besökaren med lätthet kan föreställa sig hur det kan ha varit ombord. Där fanns till exempel ett bageri med en stor vedeldad ugn. Köket var förstås också vedeldat med enorma gjutjärnsspisar på vilka man lagade mat till de 360 passagerarna och de 120 i besättningen. Och i en tid utan kyl och frys hade man levande djur ombord som slaktades under resans gång.

SS Great Britain var också ett segelfartyg och hade sex höga master och jag är glad att jag inte var en av de som behövde jobba på däck en stormig natt på Atlanten.

Här är några av de som gjorde det:

Och såhär såg skeppet ut:

Den bilden är tagen i april 1844, lite mer än ett år innan SS Great Britains jungfrufärd. Enligt information på Wikimedia Commons, varifrån jag lånat bilden, är fotot taget av pionjärfotografen William Henry Fox Talbot och det tros vara det första fotot som någonsin tagits av ett fartyg. 

Det var dagens historiska exposé. Läs mer här: SS Great Britain

Bristol dag 14 - Ifrågasatt.

Tvivlet är inte bara en tvivlare av hög rang, nej, det går också att vända på det och se att Tvivlet kan vara en tvivelaktig karaktär som vandrar längs våra gator.

Denna lördag vandrade han inte på vilka gator som helst, utan på gatorna i den engelska staden Bristol. Det är en stad med en ganska stor population polacker. Här finns också många spanjorer. Ja, förutom Tvivlet går det helt enkelt omkring en massa andra människor på gatan och de kommer från olika håll. Det förhåller sig också på det viset att det finns en del hemlösa personer här. Det sägs att hemlösa och utslagna dras till Bristol eftersom det är en trygg stad för dom.

Tvivlet hör till dom som försöker vara snälla, eller åtminstone inte dumma, mot de hemlösa. Men det kan vara svårt att veta vad som är vad. Eller kanske inte så svårt egentligen, men ibland blir det fel i alla fall. Här är vad som hände:

Tvivlet gick förbi en man i rullstol. Mannen hade lodigt skägg och en dekig, svart täckjacka. Mannen bad om pengar och Tvivlet svarade att han inte hade några pengar, eller i alla fall inga kontanter. Då sa mannen:

"Ja, men du kanske kan köpa Guinness till mig?"

De moraliskt renläriga skulle här ha svarat nej. Men inte Tvivlet. Han smet in i kiosken intill och köpte en kall och god Guinness till den behövande alkoholisten.

Helt förgäves var det emellertid inte. Nu är det nämligen dags för det minnesvärda slutet på historien:

Tvivlet, de törstigas beskyddare, återvände med ölburken till sin torrlagda vän. Som sade:

"Köpte du bara en?"

Bristol dag 13 - Avstånd.

Jag bor i en gammal katedral. De har sparat ett fint fönster i den stora hallen.

Det är ett boende för utländska studenter. Många asiater. Kineser och sydkoreaner skulle jag tro.

De hejar inte. De tittar bestämt ner i backen när vi möts utanför rummen, vilket är lite tråkigt. Vi är ju ändå grannar. Jag försöker få dom att heja genom att stirra på dom när vi går förbi varandra.

Det kanske är därför de inte hejar. 

Bristol dag 12 - Värdering.

Berlinaren Henry tinar upp. Idag stod han i foajén och studerade klasslistorna:

- Stefan Fuchs. Det är ett mycket tyskt namn.

Han ögnade vidare.

- Waaaoohhh! Konrad Huber - DET är VERKLIGEN ett tyskt namn. 

Bristol dag 11 - Strävan.

Och mitt i, precis mitt i, så undrar man - varför?

När det inte svänger, när det inte funkar, när det inte är så roligt det här med att skriva.

Nåväl. En knopp kanske brister vad det lider.

Bristol dag 10 - Burgare.

Beställde burgare. Bad burger. A badly bad burger på Burger Joint.

Ska inte göra det igen. 

Bristol dag 9 - Klasskamrater.

Det är Henry, Leo och jag. Det är Amani, Lydia, Umar och de andra också. Men mest är det Henry, Leo och jag.

Henry kommer från Tyskland och Leo från Schweiz. De är inte mer än 18 och 19 år gamla, men ändå mina bästa kompisar här. De är seriösa med sina studier, de är öppna mot andra personer och vill ha roligt.

Men de är också olika.

Leo är yvig och direkt. Han brister ut i ljudliga skratt och i klagorop. Han pratar med hela armarna och vänder sin kropp emot dig när han tilltalar dig.

Henry är en iakttagare. Han sitter stilla på sin stol och svarar på frågorna. Han tycks ha kontroll. Men när han inte förstår någonting blir han extra stel och hans fokuserade ögon avslöjar att kugghjulen snurrar i högsta hastighet där inne.

De är fina. Jag hoppas att de aldrig stelnar till män.

Bristol dag 8 - Teven.

Jag har slagit på teven några gånger. 95% av programmen tycks handla om värdefulla föremål och auktioner eller om hus - hus som ska byggas, hus som ska renoveras, hus som ska säljas.

Ständigt detta värderande och köpande och säljande.

"Åh, vilken underbar edwardiansk näsduk! Så rika detaljer, tycker du inte? Jag tror minsann att du kan få 50-70 pund för den på auktion."

Jag har ingen analys kring detta, jag bara konstaterar.

"Goin' under the hammer!"

Bristol dag 7 - Precis.

Det finns en gata här vars namn är Gloucester Road. En av våra lärare, Angelika, sa i början av veckan att det är eller i alla fall har varit - jag minns inte exakt - det längsta sammanhållna gatuavsnittet i Europa med bara oberoende affärer, alltså inga kedjor. Det är alltså sådana affärer som på vissa håll i Sverige ordnas in under konceptet Unik butik.

Att det här området med unika butiker har uppstått i Bristol ligger helt i linje med bristolpundet, som jag skrev om igår.

Hur som helst, Angelika berättade om detta på den första eller andra lektionen som jag hade henne. Senare läste jag en artikel om Idles, ett band från Bristol. Första meningen i artikeln: "Talk to anyone from this part of north Bristol and before long they'll tell you that Gloucester Road is - or used to be - the longest continuous row of independent shops in Europe."

Och sedan var jag tillbaka i skolan igen dagen efter och morgonens första lektion med en annan lärare, Joe. Jag minns inte varför, men alldeles i början av lektionen ställer han en viktig fråga till oss: "Have you heard of Gloucester Road? It is the street with the longest unbroken row of independent shops I think in the English-speaking world."

"Oh, is that so", nickade vi alla artigt tillbaka.

Bristol dag 6 - Lokal.

Bristol har en egen valuta. Den kallas pund precis som det brittiska pundet och den är värd precis lika mycket som det brittiska pundet. Skillnaden är att bristolpund bara gäller på vissa ställen, dvs. hos de företag och organisationer som har anslutit sig till bristolpundet.

Så varför ska jag då använda bristolpundet om den enda skillnaden är att det gäller på vissa specifika ställen?

Ja, för att pengarna ska stanna i den lokala ekonomin. Den som har denna valuta i handen kan ju bara använda den här i Bristol, så att skaffa bristolpund är ett sätt att vara lojal mot näringsidkarna i sin närhet och i förlängningen är tanken att det kan skapa fler lokala jobb. Pengarna hamnar inte i någon koncern som äger en stor livsmedelskedja eller så.

Ganska sympatiskt alltså.

Snygga är de också. Här är en 20-pundssedel där Elaine Greig stått för den grafiska utformningen.

Läs mer här: Bristol Pound - More than money

Bristol dag 5 - Energi.

Jag bor i ett fint litet rum med en bred säng, teve, kylskåp och kokvrå. Riktigt bra. Över förväntan.

Så varför inte laga mat?

Jo, potatisgnocchi med lite grönsaker till.

På med plattorna. Koka upp vatten i kastrull och smälta smör i stekpanna.

Jaha, men det händer inget? Smöret smälter ju knappt? Jo, men plattan är varm. Ok, spisen är kanske lite seg bara. Jag gör läxan medan jag väntar. Nu då? Smöret har smält, men det är inget fräs. Kanske inte var så bra rum det här ändå? Jag kollar på teve ett tag. Plattan med kastrullen borde börja brusa lite sådär som det gör när vattnet är på väg att koka upp. Nä. Här kommer jag inte kunna laga mat. Vattnet kommer aldrig koka. Har hållit på nästan en halvtimme nu. Det får bli mikrolådor från Sainsbury's hela tiden här i Bristol. Men nu är smöret lite bubbligt i alla fall. Jag lägger i löken. Lägger örat precis ovanför löken. Inte en tillstymmelse till fräsljud. Alltså, det här måste man ju klaga på. Var gör man det då? Jobbigt. Hm, vad står det där då?

1.

Jaha.

Det går antagligen lite fortare om jag sätter plattorna på 6.

Bristol dag 4 - Tydlighet.

Syftet är nya kunskaper i det engelska språket. Det går inte att missa. Oftast är anledningen till att man gör något mycket vagare än så, men nu är både jag och min omgivning inriktad mot detta mål. 

Gobsmacked - förbluffad.

Vi tragglar inte glosor, men de kommer ändå i en strid ström. 

Effeminate 

Unbeknownst 

Welsh rabbit 

Engender 

Unt so weiter 

Bristol dag 3 - Orsak.

Huvudvärk.

Kan det vara så att jag tänker så det knakar?

Bristol dag 2 - Öppning.

Sex personer skrev in sig på skolan denna måndag, som råkade vara trettondagen, eller Epiphany som är dess engelska namn. Det var Giulia från Italien, Leo från Schweiz, Abdullah från Saudiarabien, Abukar från Sudan, Brent från Belgien och Tvivlet från Sverige.

Vi är nya för skolan, nya för varandra och öppna för utveckling.

Intressant läge. 

Bristol dag 1 - Ankomst.

En helt annan start idag. Jämfört med igår alltså. Utsövd och nyduschad serverades jag bröd, ost och ägg och en kopp te.

Jag hade några timmar att slå ihjäl innan avfärden mot England. Det blev ett besök på en stor marknad där det såldes underkläder, tvättmaskiner och levande höns. Där fanns även röda päron.

Och så bar det av under kanalen. Jag åt en trekantsmacka. Det gör man i Europa. 

Järnvägen tog mig så småningom till Bristol. Det står hos engelska Wikipedia att stationen Bristol Temple Meads är den största i Storbritannien. Det syntes inte.

Hur som helst, det är här jag ska vara i tre veckor nu to brush up my English. Jolly good.

På kurs.

Jag fryser, jag är trött

Det blåser, det är blött

Malmö innan gryning.

Osså har jag ont i halsen osså längtar jag hem.

Hem till värmen, hem till min säng.

Men jag ska iväg.

Jag ska åka över sundet, ut på kontinenten och ändå bort till brittiska ön.

Nya kunskaper i det engelska språket genom kurs i Bristol skall bliva min lön.

Wish me luck.