Har haft besök i helgen. Nu är jag ensam igen och det känns lite jobbigt.
Jag har ju just inga kompisar här i Piteå ännu. Jag har idag tänkt på att jag kanske gillar de personer bäst som inte gör så mycket väsen av sig till en början, men sedan blommar ut i oväntad rikedom. Late bloomers. Jag kanske är en sådan. Eller åtminstone var jag en sådan förut. Jag vill bli sådan igen. Men vad viktigare är än att jag är en late blommer, det är att jag hittar andra som legat lågt.
Jag kanske skriver lite konstigt, men det jag menar är: Det är för tidigt att hetsa upp mig över att jag inte får någon vän. Jag måste iaktta och bli iakttagen en stund till.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar