Motiv.

Angående att jag inte publicerar så många inlägg här hänvisar jag till Vilhelm Ekelund:

Hur är det möjligt för en poet av ärlighet att utgiva sina verk? Hans högsta strävan går snörrätt emot allt vad "publik" heter. Hans högsta önskan är att under ständigt stegrad produktion reducera sin publik till ett minimum.

Jag har massvis opublicerade inlägg här hemma. Massvis! Då och då offrar jag ett till skönhetens gud och ber en bön om att inte bli erkänd.

Intet är så smärtsamt för honom som ett "erkännande", ty det kommer honom att tvivla på sin ärlighet-: alltså har jag sjunkit, alltså har min andes högkänsla förslappats till ett vanligt: jag har ej vårdat mig tillräckligt om det sällsynta, det "gudomliga" i mitt väsen. Ve mig!

Så är det alltså. Nu ska jag fortsätta vårda min andes högkänsla.

Mer om Vilhelm.