När jag var 11-12 år dök det upp ett kassettband där hemma, förmodligen via brorsan på nåt sätt, med Metropols 70-talslista. Det var alltså radioprogrammet Metropol som hade en omröstning bland sina lyssna om vilken låt som var 1970-talets bästa.
På senare år har jag många gånger tänkt på hur starkt de där låtarna har satt sig. Ett tag måste jag ha lyssnat intensivt på bandet. På ett barns öppna och uppslukade vis, antar jag, lät jag hjärnan inetsas av Chicagos If You Leave Me Now, David Bowies Life On Mars, 10cc:s I'm Not In Love, Rolling Stones Angie (som var avhuggen eftersom bandet tog slut där).
Jag kan räkna upp alla för jag minns hela listan och jag tycker att låtarna är mästerverk allihopa. Iggy Pops "The Passenger", Bruce Springsteens "Born To Run", Sweets "Ballroom Blitz", John Lennons "Imagine".
Nu kan jag se att det egentligen är en väldigt smal lista, som bara innehåller manlig rock från USA och England. Det måste ha varit en viss kategori män som identifierade sig med listan och brydde sig om att rösta. Sådana som till exempel anser att musiken bara är värd att ta på allvar om den spelas på vissa instrument, nämligen, gitarr, bas, trumma och piano. Förstärkt med blås och stråkar ibland, men synthar är definitivt förbjudna. Då är musiken konstgjord eller nåt. Precis de männen säger också att det inte har gjorts någon bra låt efter 1979.
Hur som helst finns ingen av all den fantastiska soul- och discomusik som gjordes på 70-talet på listan. Inte heller ABBA eller några andra svenska låtar. Och inte en enda kvinna på listan.
Men det tänkte ju inte jag på då. (Visst var det så att det blev okej att gilla lite vad som helst under 90-talet? Mer luft rent allmänt. Världen öppnade sig med kabel-tv och annat jox.)
Anledningen till att jag skriver är att jag på förmiddagen kom att höra "Goodbye Yellow Brick Road" med Elton John. Även den med på listan. Jag fick ingivelsen att googla efter listan och se; jag hittade hela klabbet på radiogodis.se.
http://radiogodis.se/RadioGodis/Metropol/Metropols_70-talslista_880401.mp3
Vilken nåd! Ingvar Storm och Niklas Levy som säger att man kan få plats 60-40 på listan om man vrider balansratten till höger och plats 40-20 om man vrider den till vänster.
Vem var etta?
Led Zeppelin - Stairway To Heaven, men precis som med Angie tog bandet slut och bara starten var med.
Sedan var det faktiskt ett par låtar som jag inte slukade med själ och hjärta. God Save The Queen med Sex Pistols (för skränig) och Sailing med Rod Stewart (töntig).
torsdag, januari 13, 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar